By Water

By Water

torsdag 22 september 2011

Långa eller korta???



Långa eller korta spön?
Blev så inspirerad efter att ha läst goda vännen Lasse Sundströms artikel i FIN att jag tog mej en ordentlig funderare över ämnet.
Inte blev det mindre intressant efter vårt långa samtal i ämnet på klubbens kräftskiva i helgen.
Lasse gillar låååånga spön och hela linor. Han liksom gossarna från team Carron som jag fiskade med på Tulchan tycker att min böjelse för 11 fotare sk "ladysrods" är näst intill löjlig då man fiskar Lax och Havsöring.
Ja, ialla fall till Laxfisket.
För det första så är vi uppvuxna i olika fiskekulturer.
Lasse liksom Skottarna kommer ju från de stora älvarna i norrland, Norge och Skottland.
Platser där det oftast är mycket gott om plats för överhandskast och traditionella speykast.
Själv har jag fått min fostran i sydsverige i vatten som Stensån, Vramsån, Mörrum och Lagan.
Platser där vi ofta snackar smygfiske, mycket träd och där ett överhandskast knappt är att tänka på vid praktiskt fiske.

Jag minns min första moderna tvåhandsstang och dess lina väl. En 13 fotare från Daiwa och en Hardy DT lina. Med denna kämpade jag frenetiskt vid bla Mörrum.
Visst gick det hyfsat att fiska med efter träning men inte kunde jag själv välja var jag ville fiska.
Köpte sedan ännu en stang från Daiwa. Ett powermesh 10 fot klass 9 (tror jag att det var). Fick klippt till en halv Orvis DT interm (kolasnöret).
Vips så kunde jag börja trixa och kasta på platser som jag själv valt ut och som ofta var ofiskade.
Efter några månaders "infiskning" fick jag då min belöning i form av en 12 kg + Lax från Hönebygget.
Jag kände nu att jag hade kommit in på rätt spår.
Denna fisk följdes av flera stora H-öringar och tekniken finslipades.
Med tiden så byggde dock gode vännen Kjelle en fin 15 fotare åt mej. Denna RST-stang var den tidens Ferrari och kastade som en häst sparkar. Ja, både longbelly och klumpar flög all världens väg.
Men var det roligt?
Tja, skall man lära sig att kasta så bör man idag välja ett spö runt 15 fot samt köpa sig en färdigkapad klump (flytande) som passar spöt.
Då är det tämligen enkelt att lära sig att kasta.
Själv fiskar jag alltså minimalt med denna typen av spön.
Själv ser jag följande fördelar med spön mellan 10-12 fot.
Du kan variera ditt kastande mellan enhands och tvåhands.
Du kommer åt nästan var som helst.
Ett mjukt fint spö i denna längd tröttar stor fisk väldigt effektivt och du får fisken nära dig vid landningen.
Klump eller hellina spelar ingen roll. Jag föredrar dock hela wf linor med tunn skjutlina och kort klump eftersom jag inte gilla skarvar som åker genom spööglorna då jag fiskar av kastet.
De räcker till kastmässigt. Jag tar mer än hälften av mina fiskar på kortare lina än 15m. Ja, ofta tom så kort som endast med tafsen ute.
Men, då fiskar jag ju mycket i småvatten som sagt.

Men, jag förstår där emot bla Lasses argument mot att stå och repa skjutlina i all evighet som 90 % av dagens Laxflugfiskare gör.
Fy fan, vad trist det är!
Hur många meter skjutlina passerar mellan våra fingrar under en norgevecka i juni? Eller under en säsong? Min säsong är oftast mer än 6-7 månader lång.
Det blir MÅNGA meter!
Sanningen är väl den att om vi fortfarande skulle tvingas lära oss att kasta hellina så skulle det vara glest bland leden hos oss Laxflugfiskare.
Vi skulle tex troligen sakna merparten av de sk "Laxfiskeyuppies" som idag handlar ett dyrt kit,läser en massa fiskeporr, går en kurs och sedan är fullvärdiga experter, guider och (OJ) bloggare.

Så till Lasse, Carronkillarna och alla andra kan jag bara säga. Mina klumpar till det tidiga fisket blir bara längre och längre.
Snart blir det kanske långspö och hellina även till MITT tidiga fiske.
Precis som det började.

För länge sedan.

TL Mats